deporte - detta är jag
08.01.08 grundade jag - Jimmy Andersson - bloggen deporte (sp: sport/idrott). Anledningen var att jag med framtida journalistiska drömmar finner intresse i att skriva. Ämnet är då framför allt idrott i största allmänhet. Jag kommer alltså skriva om det som inträffar i sportens värld och hylla det som bör hyllas och sänka det som bör sänkas. Ta gärna del av det som jag i framtiden kommer att publicera.
Född: 890908, Norrköping.
Yrke: Studerar samhäll/media på Kungsgårdsgymnasiet, tredje året.
Skribenterfarenheter: Har sedan två år tillbaka varit skribent på www.muss.se, Manchester United Swedish Supporters, där jag skriver nyheter i klubben samt matchrapporter. Har bidragit med en artikel tidningen US (United Supporteren). En norsk tidning som har ett samarbete med muss.se. Har även fått äran att läsa upp en av mina idrottstexter i radio, SR P3. Denna text blev också publicerad i en bok jag har liggandes någonstans och glömt namnet på... Jag har skrivit mängder artikar, krönikor och dylikt på skolnättidningen Knugen (webnews.textalk.com/knugen). Jag har även publicerat ett antal notiser i dagstidningen Norrköpings Tidningar (NT). Min hittills största bedrift när pennan har talat är intervjun med Mattias Weinhandl i Stångebro ishall. Mötet med elitseriestjärnan, landslagsmannen och den forna NHL-spelaren föll till skrift i form av en lång artikel. Tungt väger också intervjun av Johan Hallgren, vice ordförande i Peking Fanz samt intrervjun med Mats Willner, sportkrönikör på Norrköpings Tidningar.
Idrottserfarenheter: Aktiv fotbollsspelare i 11 år, 9 säsonger i Svärtinge SK och ytterligare två säsonger i Eneby BK. Var en sann djupledslöpande måltjuv á la Henrik Larsson. Satsade dock på innebandy, till skillnad från Henke, och inledde min karriär på allvar i Finspång IBK (nu Finspång VIB) efter ett par års skolinnebandy. 2001 var året jag drog på mig Finspångsdressen för första gången och har blivit kvar i Östergötlands ledande klubb sedan dess. Tre distriktslags-SM har det blivit, debut i DM-finalen mot IBF Norrköping som 16-åring och gjorde även mitt första framträdande mot ett Elitserielag vid samma ålder och debut i div. 1 som 17-åring. Två DM-guld i seniorklassen har jag lyckats kamma hem. Jag har dessutom hunnit med att spela ligacupen mot exempelvis AIK där ni bland annat finner Niklas Jihde och fjolårets finalister i SM-finalen Caperio Täby. Utöver detta har jag också haft ett par inte allt för lyckades sejourer inom såväl basket som bandy. Något jag dock inte fastnade för.
Favoritinlägg: Största intresset att skriva om ser jag fotbollen som. Det är även där passionen rent supportermässigt finns i och med Manchester United. Kommer förmodligen ha svårt att inte skriva något postivit om dem, när tagentbordet glöder som mest. Tja, ni ser ju nu. Kommer även publicera texter kring mina egna matcher om jag finner motivation i det, innebandy i övrigt och så ishockey förstås. Men jag kommer även bejaka andra idrotter såklart.
Första inlägget: Vem kan blunda för Charlotte Kalla? Inte jag i alla fall. Kuitunen kanske... och därefter drömma sig bort.
Favoritlag: Lika bra att erkänna med en gång. IFK Norrköping och Manchester United står högt i kurs inom fotbollen. Är dock en sann Djurgårdare när ishockey kommer till tals. Glömmer aldrig finalen mot Modo 1:5 som jag bevittnade i Globen 2000 när DIF körde över Modo med ossanolika 5-0. I innebandyn slår hjärtat givetvis för moderklubben Finspång VIB.
Favoritjournalister: Johan Esk, Simon Bank, Patrik Ekwall, Lasse Anrell och Mats Willner.
Favoritartist: Wyclef Jean. Flyktningen från Haiti har verkligen lyckats göra bra musik. Från Fugees till sina soloplattor. Perfect Gentleman står fortfarande överst på listan.
Favoritminne: Bayern München - Manchester United 1-2. Nou Camp, 1999. Det går inte att bräcka. OS-finalen mot Finland, Lidströms mål. Lasse Granqvist. Det går inte att glömma. OS-finalen mot Kanada var jag dock för ung för att minnas. Sverige - Finland 6-5. Upphämtningen var fantastisk, Foppas mål, Suddens segerjubel, Tellans inhopp. Det finns inte ord. Handbollslandslaget. Så många rafflande finaler och holmgångar. Vi kommer aldrig få ett sådant landslag igen. Sverige - Paraguay, Sverige - Italien. Magnifika matcher. Ljungberg och Zlatan. Man får inte heller glömma J-O Waldners otroliga matcher. Glömmer aldrig hur man satt i skolan på de inställda lektionerna och såg J-O briljera. Bästa liveminnet är innebandyns VM-final 2006. Sverige besegrade Finland i sudden, 7-6, i ett fullsatt Globen. Magnus Svensson avgjorde på sitt patenterade vis. Snacka om segerjubel.
2007 års främsta idrottare: Internationellt sett är förstås Roger Federer en gudagåva. Simmaren Michael Phelps blev besegrad med en si sådär 50 meter... På nationell mark var Anja Pärson fullständigt fantastisk och här spelar det ingen roll hur många "Ibrakadabra-rubriker" Aftonbladet trycker upp. Zlatan måste prestera i blågult, till att börja med.
Tränare jag helst skulle vilja tränas av: Sir Alex Ferguson, José Mourinho och Wolfgang Pichler. Dessutom skulle jag inte ha något emot att åter tränas av firma Anwar Samuelsson / Stefan Hedlund. Det blev trots allt bara en match... Vi kanske ses en dag igen. Troligtvis inte jag och Sir Alex...
Tränare jag helst inte skulle vilja tränas av: Lars Lagerbäck. Visst att jag skulle få äran att dra på mig den blågula dressen, men nej tack. Att som ung spelare slussas in i det där landslaget verkar alldeles för omständigt. Folk talade och försvarade Lagerbäck genom att säga: "Ja, jo.. men Kim är ju bara 21 år ändå." Nu är han 25 (fyller 26 i höst) och är fortfarande petad. Stackars Kim Källström!
Dagens "Oh no": Ja jo, Kajsa i all ära. Men Hanna Marklund också. Samma dag! Andas, Sverige. Andas!
Världens bästa fotbollsspelare: Cristiano Ronaldo, Kaká, Robinho, Leo Messi och Zlatan Ibrahimovic (när han presterar i landslaget). Annars har jag svårt att hitta en femte kandidat, Diego kanske.
Välkommen till deporte.blogg.se! Läs, begrunda och ta del av det som inträffar i sportens värld!
