deporte

---

Igår begav sig jag och Dane #66 till gymmet. Beach 08! Lång bastu utöver träningen, inte helt fel.

Idag var det ny träning i Aluceum. Gick mycket bra för Yellow Line (Steget b, Dane b, Linkan c, Joppe f, Sebbe f).

Efter matchspelet kunde man konstatera att vi spelat 6-1, +/- 5 och att samtliga spelare i vår femma gjorde mål.
Själv noterades jag för ett mål och en assist. Det har blivit 1+3 på veckans träning och +/- 8. Mycket bra facit.

En rutinerad ny coach/tränare som ska delta på lördag skulle idag komma, det uteblev. På fredag kommer han istället. Linus Pettersson serverade kedjekamraterna med magnifika passningar och såväl Joppe som Sebbe nyttjade ett par av dessa. Dessutom gjorde Dane två fina baljor.

***

20.05 - hungrig, trött och stor längtan efter att se en rolig film. Tji fick jag.

Fyra spelare skulle göra dopingtest. Nitlotterna föll på Landie, Linkan, Nutte och.. jag, förstås.

En hel del överpedagogik, skratt och tomma blåsor var vi slutligen klara.

Två timmar senare var man hemma, hu hu.

***

Citatet:
"Om ni går någonstans, hämtar något, duschar eller går på toa så måste vi följa med", säger Eva, typ 40 bast inför dopingprovet. "Det få du gärna göra", säger Linus Pettersson.

Ett par iskalla kommentarer från Linus "1 centiliter" Pettersson ikväll, i vanlig ordning.

***

Imorgon blir det bilen till skolan. Skönt. Samåk med Denka och Orre. Blir bra stämning.
Sedan är vi träningslediga imorgon. Kanske hinner med en film då?

Nu vankas det i alla fall en dejt med kudden.

| Jimmy

---

Jag log igen. Vilken helt otroligt rolig dag.

Dagens tre stjärnor tilldelas:

Linus Pettersson - Magisk!

Willy Wiklander - Frälsaren i Young Boys vs Old Boys i fotbollsuppvärmningen!

Supersvenskarna - Både Mats Sundin och Peter Forsberg valde att spela för de klubbar hjärtat slår för. "Sudden" i Toronto och "Foppa" i Colorado, såklart.

***

"Joppe" gjord bicicleta på uppvärmningen, Willy briljerade som målvakt i sann Gigi Buffon-anda samtidigt som grabbarna från "I en annan del av Köping" (Rågher och Tom) stod vid sidan och tittade på.
Vem som drog det skämtet? Willy förstås!

I matchspelet formerades undertecknad som back tillsammans med Dane samt Linus, Sebbe och Joppe. Resultat 3-1.

Dessutom 1-0 i Yellow Line, där Anders Engberg visade prov på fin målform. Lovande!

***

Läget känns bra inför lördagen. En riktigt bra träning idag med heltaggade grabbar.

Medelåldern måste ha varit fantastiskt låg på träningens matchspel.

Andreas Sivertsson - 88
Tim Jonasson - 86
Jussi Heikkinen - 71
Robin Axelsson - 88
Joakim Ström - 88
Robin Landberg - 87
Anders Engberg - 84
Jimmy Andersson - 89
Fredrik Danebrand - 87
Linus Pettersson - 85
John Lundström - 90
Sebastian Håkansson - 90
Marcus Sjöberg - 92
Magnus Thörnbom - 90
Andreas Gustavsson - 92
Fredrik Johansson - 71
Andreas Landberg - 92

Min matematiska beräkning ger ett resultat på att medelspelaren i laget är född 1986. Något som i sin tur anger att siffran för åldern hamnar på 22 år. Det ser onekligen lovande ut för framtiden. Vilket lag kan egentligen mäta sig med detta?

Visserligen skulle en spelande Pontus Kvarnström, Daniel Unosson och Andreas Källbom höja snittet. Men ändå... Men en frisk Christian Sandberg sänka den...

Detta visar också på att Finspång VIB vågar satsa på unga spelare. Något som i framtiden kommer vara av stor vikt. Kul!

***

23.16. Sängen kallar. Imorgon väntar ny träning, men på gymmet. Ytterligare en viktig dag i min livs viktigaste idrottsvecka.

Go'natt.

| Jimmy

---

Gårdagens kväll färgades snabbt mörk och svart. Likaså tankarna efter matchen och omklädningsrummets tomma blickar. Idag grämer jag mig fortfarande men ser ändå ljuset i tunneln. Även om man möttes av många kommentarer idag som definitivt sågat föreningen Finspång VIB och påpekat förlusten igår.

Jo, jag vet att vi förlorade. Men vi kommer inte göra det igen.

***

Tillbaka i skolans korridorer idag. En morgontrött Jimmy Andersson kliver upp ur sängen, alldeles för sent. Turligt nog hade KoJ och Lenny problem vid frukostinhandlingen och jag hann i tid. Klart mycket före KoJ och Lenny. Frukost, genomgång av helgens bravader och del två i läran om coachning.

"Åker ni (Finspång) ut på lördag kommer ni aldrig mer gå upp. Innebandykartan kommer då för evigt ritas om"
- Lenny

***

Sanningshalten i det uttalandet? Relativt stor tror jag. Det var det enda som var mörkt den här dagen. På frukostmötet diskuterades en mycket intressant sak. Redan under slutet av förra året pratade vi, lite löst, om en utlandsresa med Specialidrotten. Alltså, spela innebandy utomlands.

Henrik Lennermarks kontakter sträcker sig inom "Svenska Skolan" i bland annat Barcelona, Schweiz och London. Vi talade om rimliga förslag för vilka som kommer att delta (utöver The First Five), hur vi ska marknadsföra det hela, kostnader för resa och typ av resa.



Utbyte låter inte helt omöjligt, en helt klart realistisk tanke. Klockan tickar neråt...

Det hetaste alternativet i mina ögon och öron är en Tour med buss genom Europa på tre dagar där vi till att börja med spelar match i exempelvis Tyskland för att sedan resa vidare. Drömmen för slutstation är förstås Spanien och Barcelona, men det är å andra sidan omöjligt med buss under en tre-dagars-vistelse.

Nästa möte innebär ytterligare planering och information. Detta kan i slutändan bli riktigt, riktigt intressant.

Adíos, Suecia. Hala Kungsgård!

***

En annan glädjande nyhet, förutom Ninibs härmningar av Kenta Kofot under dagen, parodin på Campino och allt annat stoj och stim var när CH släppte lös nyheten som fick en hel klass att le.

"Jag har bokat biljetter till inspelningen av Parlamentet den 16 maj."

Woho. Förhoppningsvis uppstår inga konstigheter tills dess.

***

Back på träningen idag á la Jakob Olofsson? Den som lever..

***

Varför fungerar inte MSN?!

***

Kunde inte låta bli att le och skratta lite för mig själv när jag läste Hatchet Man på Daily Mail idag. Redogör en del sköna citat:

" They need Captain Calm but William Gallas is Arsenal's Captain Chaos."

"One final point, did James McFadden really go up to referee Mike Dean to try and argue against Taylor's red card, or were my eyes deceiving me?"

" But if his team talks are the same as his after-match interviews, a minute listening to Avram (Grant) is a minute too long."

"At least when he comes on the telly, it's a chance to go and boil the kettle. He's about as interesting as sitting in a traffic jam in the rain."

" Keegan says they need four more wins. Four more shots looks beyond them the way they are playing."

Detta är underhållning på engelskt Lars Anrell-vis fast med ytterligare ett par växlar elakhet.

***

Jo, verkar som det blir backspel på träningen idag med... om det inte blir Seb, Jop och Stegg.

***

Tiden är inne för en veckas oerhört bra prestation på träningen. Det kommer behövas för att undvika ett nytt debacel!

| Jimmy

---

Det var ett par år sedan. Det mest framgångsrika och namnkunniga juniorlag jag någonsin tillhört. Här fanns stommen i distriktslaget årgång 88 och 87 samt delar av 86. Vi var i final och på vägen till matchen reser sig en, för mig mycket betydelsefull, man upp. Han tog tag i micken i spelarbussen och berättade en historia om krigarna som slapp ångra sig. Allt för att vi skulle förstå allvaret i situationen.

Vi förlorade den där finalen, i sudden death. Men vi slapp ångra oss - för vi hade gjort allt som stod i vår makt för att vinna. Även om man som spelare efter slutsignalen hade önskat att man presterat bättre vid ett specifikt tillfälle, att skottet ramlat in, att brytningen gått hem eller att man räddat det där avgörande skottet. Det spelar liksom ingen roll, inte i historian om krigarna som slapp ångra sig.

***

Idag spelade jag en av mina viktigaste matcher i karriären. Och jag gjorde det som back. Något överaskande var det sannerligen när Coach avslöjade det hela. Christian Sandberg hade tvingats lämna återbud och Linus Pettersson skulle visst spela center ändå, med mig som back...

Jag fick många ryggdunk och välkomnande kommentarer efter matchen. Det glädjer förstås, även om fokus låg på något annat - förlusten och en orolig framtid.

Men det var inte svårt att spela back, inte en dag som denna. Detta trots att Michael Deresjö och bröderna Ericson var på ett oerhört spelhumör. Jag har beundrat Pontus Kvarnström och Linus Petterssons passningsspel som försvarare, enkelheten i att som center spela med dessa är total. Men att spela med Fredrik Danbrand idag gjorde att dennes storhet ökade markant.

Man of the match idag är enligt mig nummer 66. En gedigen insats som banade väg för min egen.

Bra eller dålig? Det kvittar. Jag ångrar i alla fall ingenting.

***

Det var precis som Joakim Ström sa efter slutsignalen, men med en tänkbar omformulering. Det var inte hans utvisning som avgjorde matchen. Det var domarens uppfattning som avgjorde matchen.

Situation 1: Undertecknad bryter bollen på defensiv högerkant, intill sargen. Avancerar ett par meter och spelar in bollen till Linus Pettersson. Denne ser ner i marken för att ta emot bollen samtidigt som han blir brutalt överfallen. Domen? Ingen utvisning.

Situation 2: Joakim Ström springer in mot sargen till vänster på mittplan. Motståndaren är på väg att samma håll för att nå fram till bollen först. Ström inser att han blir tvåa och närmar sig moståndaren avstannande och kroppskontakt uppstår. Motståndaren faller över sargen och domarens pipa ljuder.
Domen? 5 minuters utvisning.

Pinsamt, det är ordet.

***

Nu ska jag inte sitta här och hitta bortförklaringar. Men där och då var det domaren som avgjorde matchen. På sätt och vis. Långt därinnan borde vi själva ha punkterat matchen och vi har nu bara oss själva att skylla. Jag studerade skottstatistiken förut. Det framkom att vi träffade mål tre gånger i slutperioden.

TRE JÄVLA GÅNGER!

Det innebär att även om vi hade varit 100%-iga så hade förlusten varit ett faktum. Ändå. Gör ett lag tre mål är man definitivt inte garanterad någon seger. Gör man tre mål förlorar man allt som oftast. Och om man bara har en spelare (läs: Robin Landberg) som kan göra mål vinner man inga matcher alls.

***

Det "Tuppen" och "Ponta" säger efter matchen är skrämmande:
"Vi har gjort ett spelmål på tre matcher."

Då förtjänar man sannerligen ingen seger heller. Vi är inte bättre än så här, anser jag. Men vi är inte sämre, vi är inte så pass dåliga att vår tid i division 1 är över. Vi är inte så pass dåliga att spelarna i Finspång VIB A om ett år inte ska kunna titulera sig som elitidrottare.

***

När jag började min karriär i FVIB A fick jag hem ett brev på posten. Det inledde med orden:
"Kära elitidrottare!".

Det är ord jag vill ska ristas in i sten. Nu finns dem bara på sanden i Sahara.

***

Självrannsakan i statistik:

Spel 5-5 0-1
Spel 4-5 0-1

Formation 2 (Undertecknad, Fredrik Danebrand, Linus Pettersson, Andreas Källbom och "Tuppen" Johansson):
Spel 5-5 0-0

Egna avslut: 4
I täck: 1
Utanför: 2
På mål: 1

Trash talk: Steget vs Gustaf Ericson 1-0

***

Det där brevet jag fick hem hade Anwar Samuelsson skrivit. Mannen som också framförde berättelsen om krigarna som slapp ångra sig.

Vi har en chans kvar att rädda upp det här. Vi har ett bra utgångsläge. Visserligen är det synd att använda ordet "bra" när man i princip är piskat att vinna. Men till skillnad från Åkersberga sitter vi lite bättre till..

Och även om vi förlorade idag ångrar i varje fall jag ingenting.
Det finns förmodligen fler som kan skriva under på det, om man nu förstått innebörden på mitt synsätt.

| Jimmy #89

---

Ett leende, en bredsida, ett par grabbar och en dov belysning i en liten gymnastikhall. Och så bollen förstås. Detta är receptet för att förgylla en kväll. Det var i alla fall så kvällen såg ut. Ett par snabba överstegsfinter, ett par kliniska avslut, vinst med 5-0 och 5-2. Sedan, efter 14 minuter kom lårkakan.

Det måste vara oerhört jobbigt att heta Michael Owen eller Louis Saha, kom bara att tänka på det i stundens allvar.

17 minuter. Back on track. Slö, lat, oengagerad - ont.

19 minuter. Erövrar bollen, ett väggpass och ett kliniskt avslut.

Game on. Vinst igen.

Lag Kubowicz: Steget, Tomas, Orre och Bappis.

Lag Crouch: Niclas, Adel, Hubbe och Olle.

***

Tre raka vinster, lagbyte. Mitt och Tomas samspel gick om intet. Orres och mitt sambalir syntes emellanåt. Men det gick inte speciellt bra. Det brukar bli så när man byter lag, mitt i allt.

Kunde inte låta bli att tänka på Michael Owen igen..

***

Btw, blir det en comeback på fotbollsplanen på allvar efter innebandysäsongens slut? NFF lockar...

***

Igår avslutades veckans härliga Champions League-matcher. Något vi fotbollsälskare förstås följer med öppna ögon.

Läget är väl okej, det är ju världsfotboll vi får se, som Tomas Nordahl sa igår. Vi fotbollsälskare är ett annat av hans patenterade uttryck.

Liverpool slog Inter med 2-0 och bör gå vidare. Det var väl egentligen det enda som stack ut under tisdagen.

Igår imponerades jag av Sevilla och deras chanser ser goda ut, liksom Milans. I övrigt var det inga överaskningar

***

United då? Spelar som en påse skit, men får med sig ett oavgjort resultat. Bara en fråga, är Nani världens främsta yttermittfältare JUST NU? Han låg bakom samtliga mål mot Arsenal i FA-cupen och slog även inlägget till Carlos Tévez igår. Imponerade.

***

På tal om United. En nybryggd, rykande kopp kaffe och läsning av Mikael Österdahls anekdoter och beskrivelser. Det är njutning om något.

Idag är det 50 år sedan världens genom tidernas mest kompletta fotbollsspelare dog. Vila i frid Duncan Edwards.

***

Man kan verkligen, om man väl tänker efter, inse hur mycket glädjen i spelet påverkar en. Ler jag? Jag vet inte. Ler Ronaldinho? Jag vet inte. Ibland kanske.

Det säger en del. Även om många kanske inte förstår. Det gör detsamma.


(i skol-DM, därav Åby Oliers-tröja.. höhö)

En leendes Ronaldinho är världens bästa spelare. Då kan Cristiano Ronaldo, Kaká och Messi göra upp i en kamp där bakom. Det finns en mästare, igår steg han upp ur dvalan och spred skräck som förr.

Med ett leende, en klackspark, ett par grabbar och ett fullsatt Parkhead.

Det är njutning det med.

| Jimmy van Nistelrooy

---

Det handlar om olika saker. Det är definitivt inte två sidor av samma mynt. På tal om det ena var just mynten en bidragande faktor, för det andra något helt annat. Nämligen kunskapen. Juventus har lyckats acklimatisera sig på nytt men IFK Norrköping kommer med all sannolikhet inte göra det. I alla fall om jag får reflektera fritt och göra mina subjektiva tankar hörda.

Allsvenskan 2008 kommer inom kort att inledas. En nykomling vid namn IFK Norrköping kommer att finnas med när vinterkylan ger vika och våren glöder av hetta. Inte på termometern, men på fotbollens arenor. Jag tror det blir en kort visit i Norrköping. Jag tror att temperaturen sjunker i samma takt som Ale Del Pieros status i Turin ständigt närmar sig zenit.

Vad har Juventus med Allsvenskan och göra då? Inte ett smack. Men "Den gamla damen" är precis som "Peking" en anrik klubb som omskakade ett helt land när sejouren i högsta divisionen fick ett abrubt slut. För Juventus del handlade det om ekonomiskt fiffel och en stor skandal. För IFK Norrköpings del handlade det om oförmågan att prestera bra fotboll, detta trots stjärnor som Antti Sumiala och Nick Bosevski.

***

Återtåget. Juventus dansade samba och bjöd dagligen till show i Serie b. "Bianconeri" var ständigt ett nummer större än sina motståndare. Det var inte IFK Norrköping. Det handlar om kontunitet. Visserligen förlorade Juve stora stjärnor som Lillian Thuram, Fabio Cannavaro, Patrick Vieira och Zlatan Ibrahimovic. Men Juve lyckades behålla Pavel Nedved, Gigi Buffon, Ale Del Piero och David Trezeguet. Det var sannerligen nyckel till framgång. Därtill plockade man upp unga talanger som kunde bredda truppen och utveckla sina kunskaper för en framtid i Juventus. Till sist värvade man ytterligare kraft, speciellt när avancemanget stod klart. Iaquinta, Sissoko, Andrade och Salihamidzic är exempel på dessa. Det har åter gjort Juve till ett topplag i Serie A.

IFK Norrköping då? De gamla stjärnorna finns kvar. Mikael Blomberg, Magnus Samuelsson och Mikael Roth. Spelare som Gardar Gunlaugsson, Eirik Dybendal och Daniel Bamberg blir livsviktiga. Unga talanger som Armando Ibrakovic, Andreas Haglund och Christopher Telo har plockats in. Värvningar som Feliciano "Felix" Magro, Kevin Amuneke, Imad Khalili och Gunnar Thor Gunnarsson är inte allt för upphetsande. Hittills har de enbart gjort Mikael "Gädda" Hanssons lön som rehabtränare ifrågasatt. Borde inte en man som tar hand om skadorna på halva laget tjäna mer ?

***

Nej. Juventus lyckades behålla rätt spelare. De som har ett hjärta som klappar för svart och vitt. Jag tvivlar inte det minsta på Samuelssons kärlek til l IFK , men just nu hålls han mest med förbandslådan. Det samma gäller nyförvävet Amunke samt Magnusson, Haglund, Blomberg, Gunlaugsson, Magro, Gunnarsson, Dybendal, Racu och Omekanda. Det kommer inte att hålla. IFK känns som ett ålderstiget AC Milan, utan stortalanger som Señor Pato och stjärnan Kaká . Sure, Magro håller hög klass. Men det är inte för intet som framträdanden i Djurgården går att räkna på en hand...

Juventus lyckades ta steget från Serie B till Serie A och etablera sig i toppen direkt. IFK Norrköping tog ett par år på sig innan avancemanget blev till verklighet. Jag räds för att återtåget kan vara till ingen nytta. Eller är ett år i rampljuet värd all möda?

***

Juventus hade en gång i tiden en polsk stjärna i Zbigniew Boniek. Jag hoppas innerligt att Marcin Burkhardt blir en ny hjälte på Parken. Det kommer krävas stordåd, á la Peter Hansen. För den dagen IFK lämnade Allsvenskan fanns inga trogna spelare som Ale Del Piero och Gigi Buffon. Snabbt försvann det mesta av själen. Antti Sumiala tömde bankkontot och tog första bästa plan till Turkiet. Det kommer hända igen, om IFK åter degraderas.

Ale Del Piero sa: "En gentleman lämnar inte sin dam".

Det är sådant som gör en anrik klubb anrik. Och det är sådant som gör ett fallande lag till ett stående. Eller kanske ett bestående...

| Jimmy

---

I antika Grekland härjade en man som erövrade allt som kom i hans väg. Den makedonske erövraren skulle emellertid kallas Alexander den store. 20 år gammal efterträdde han sin döda far och hans marscher genom Europa skulle läras ut till människor världen över - mer än 2000 år efter sin död.

Den här bloggen skulle kunna fortsätta handla om Alexander den store, el conquistador, eller kanske om det som gjorde helgen fulländad? Nämligen Manchester United's slakt på Theatre of Dreams mot ett Arsenal som var lika blekt som reservstället. Nja.

Det skulle kunna handla om William Gallas stora käft, Emmanuel Adebayors pinsamma filmning, William Gallas spark i arslet på Nani, Cesc Fabregas osynlighetsmantel, William Gallas frisyr eller Emmanuel Eboues hjärnsläpp. Nja.

Det skulle också kunna handla om hur fantastisk bra United var, hur Wayne Rooney bjöd motståndarförsvaret på en resa ut i det okända, att Darren Fletcher är världens bästa femte alternativ, att Bister.. förlåt, Mister Capello applåderade när Wayne Rooney byttes ut eller hur Nani dansade samba med Justin Hoyte. Nja.

***

Det kommer att handla om Anderson den lille. Visst att Nani låg bakom samtliga mål igår, Rooney var helt bländande och Darren Fletcher gjorde det tysta jobbet lyhört. Det var ändå Anderson Luís de Abreu Oliveira som fick mig att le i oändlighet. 19-åringen är ingen kung, däremot en ny conquistador. Anderson är allt Manchester United behöver och förmodligen vad ett brasilianskt landslag kommer att behöva. Inom ett par år är jag övertygad om att han axlat Paul Scholes på ett fulgott sätt och anses som en riktig världsspelare. Han har nämligen allt, erövraren från Porto Alegre.

Roy Keanes elaka, viljestarka blick. Paul Scholes eminenta spelsinne, Michael Carricks passningsspel och Owen Hargreaves löpkapacitet. Mixtra dessa ingredienser och Anderson dyker upp på menyn. Det råder inget tvivel om att Brasilien åter igen producerat en supertalang. Kanske är Paul Scholes passé redan inför nästa säsong, något en fanatiker aldrig hoppas på. Men skulle det inträffa finns Anderson tillgänglig och han kommer garanterat inte göra bort sig. Det enda som fattas är att Andeson börjar producera i samma anda den gode Scholes en gång i tiden gjorde. Då är han huvudrollsinnehavaren på The Theatre eller El Teatro som Anderson kanske skulle ha sagt.

***

Man United har mött Arsenal två gånger i år. Ställningen? 2-0. Ja, i duellen mellan Anderson och Cesc. Jag längtar redan till nästa möte. Kanske kan United bättre på siffrorna 6-2 (2-2, 4-0) till något ännu större. Det känns högst angeläget.

Alexander den store var kung i 13 år och erövrade en mängd länder. Anderson den lille har en bit att vandra för att bli riktigt stor. Men förhoppningsvis nöjer han sig dock med en industristad i norra England...

Och för övrigt, Manchester United will always rise again.

| Jimmy O'Shea

---

De sa att han var slut, de sa att det en sorg att beskåda honom, de sa att skadorna förstörde hans karriär, de sa att han var överviktig, de sa att allt var över, de säger att allt är slut nu.

Jag säger: It ain't over 'til it's over!

***

Han slog igenom i Holland i mitten av 90-talet efter succén i den inhemska ligan, värvades av FC Barcelona och gjorde mål på Stoichkov-manér, blev utsedd till världens bästa spelare och hamnade i Inter. Var 90-talets egen Pelé och dominerade stort, anlände till Frankrike 98' för att gräva guld. Var, tillsammans med Rivaldo, Brasiliens stora stjärna men blev mystisk sjuk och karriären vände.

Det var någonstans där som spelaren och underhållaren försvann ur kroppen, målsinnet skulle dock alltid finnas kvar. Det berömda rycket, att göra fyra-fem spelare; det var som bortblåst. En skaderabbad karriär i Inter gjorde att succéduon med Christian Vieri uteblev. Sedan bar skutan vidare till Spanien igen, och Real Madrid. Hånad, utskrattad och kritiserad. Mål gjorde han i massor och till VM 2002 kom han som en underskattad föredettting. Han vann skytteligan och tystade en hel värld. Han avgjorde VM-finalen och Brasilien vann guld. Han log.

Sedan dröjde det fyra år, ett par nya skador, mängder med mål och konstant viktökning. När Ola Wenström sa att det var sorgligt att se en gammal hjälte så dålig gjorde det ont. Ånyo skulle "Fenomenet" tysta världen. Detta när han slog Gerd Müllers målrekord. Ett rekord jag kanske aldrig får se någon slå igen.

I veckan drabbades han av nya skador, den sista påstår vissa. För detta är enligt dem slutet på sagan, det sista kapitlet. Jag tror inte det. Han kommer tillbaka, åker hem till Brasilien och gör nya mål. Det är det som driver honom fram, mitt i ingenstans.

Luiz Nazario de Lima Ronaldo. Den bästa anfallaren jag någonsin skådat.

***

Det är alltid svårt att peka ut den bästa spelaren genom tiderna, speciellt då man aldrig haft chansen att se alla. Hade ändå, med statistik och mycket läsning, tänkt lista årtiondets främsta spelare från 1950 och fram till idag.

50-talet Duncan Edwards (i konkurrens med Ferenc Puskás)
60-talet Pelé (ohotad)
70-talet Franz Beckenbauer (i konkurrens med George Best)
80-talet Diego Maradona (ohotad) 
90-talet Ronaldo (i konkurrens med Zinedine Zidane)
00-talet Ronaldinho (ohotad)

***

Duncan Edwards: Världens genom tiderna mest komplett fotbollsspelare. Trivdes bäst som defensiv mittfältare men var lika bra som back och anfallare. Hade en enorm löpkapacitet och arbetsmoral. Dessutom ett bra skott och ett bra spelsinne. "Take all your Best Maradona and Pele,  Duncan was better than them all" är ett klassisk citat som signifkerar hur bra han var. Var i över 40 år Englands yngsta debutant (Michael Owen slog det 1998..), lagkapten i det engelska landslaget och Manchester United's stora stjärna. Omkom tragiskt 21 år gammal i München.

Pelé: Världens bästa anfallare genom tiderna. Av många ansedd som den bästa spelaren alla kategorier. Avgjorde VM-finalen 58' 17 år gammal med sina två mål mot Sverige. Därefter en magisk karriär. Ett fantastiskt målsnitt, oerhört bra på huvudet, bra bollkontroll, relativt snabb och bra skott. En komplett anfallare och en levande legend. Ska enligt viss statistik ha gjort 1281 mål på 1363 matcher vilket är ett ofantligt facit. Dessutom har han gjort flest mål i det brasilianska landslaget med 77 fullträffar på 92 matcher. Under året 1959 gjorde han 126 mål!

Franz Beckenbauer: "Kejsaren" lever än med epiteten "den bästa försvare som funnits". Var också mannen bakom den så kallade libero-positionen. Var den stora ledaren i det tyska landslag som var ett av världens absolut bästa under 70-talet. Deltog i totalt fem mästerskap (tre VM och två EM) och tog medalj vid samtliga, var av två guld.
Diego Maradona: En av de främsta spelgenier som någonsin funnits, endast Zinedine Zidane kan jämföra sig med Diego. Guden från Argentina är världens genom tidernas främsta mittfältskreatör, hade en oerhörd teknik och gudabenådad spelförståelse. En enorm dribbler och skicklig frisparksskytt. Många argentinska spelare har fått leva med uttycket "den nya Maradona" men ingen har någonsin varit i närheten. En av modern fotbolls absolut största genier.

Ronaldo: Se ovan.

Ronaldinho: En supertalang som debuterade i Brasiliens landslag 18 år gammal. Karriären gick sedan spikrakt uppåt och Ronaldinho är en av vår tids allra bästa fotbollsspelare. Var under sin kulme tillräckligt bra för att göra i princip vad han ville. Kärleken till fotbollen har gjort Ronaldinho älskvärd bland fans världen över. Inte för intet kallas han "The one man show". Fick Real Madrids publik att applådera honom mitt under hatmatchen. En sensationell spelare vars mest uppmärksammade incident var när han med öppet mål vände tillbaka i planen för att testa på nya finter...

| Jimmy

---

En stad, allt som oftast röd och vit, klädd i Österikes färger. Den 10 juni 2008, en ljummen men samtidigt mörk sommarkväll sker förändringen. Det är nämligen då Sverige intar Salzburg och de regerande mästarna Grekland, med Angelos Charisteas i spetsen, ska försöka hindra en svensk framgång. Den 10 juni färgas en stad gul och blå, mitt på Österrikisk mark.

2008 har följande hittils hänt inom svensk landslagsfotboll:

Januari - Turné i Nordamerika. 1-0 Costa Rica, 0-2 USA
+ Flera debutantet gör entré. Safari, Stoor och Holmén stärker sina chanser till en EM-plats.
- Rade Pricas öppna mål. Inget genombrott för Johan Oremo.

Februari - Match mot/i Turkiet. 0-0.
+ Defensiven. Sebastian Larsson och Marcus Berg debuterar.
- Isaksson är fortfarande kvar i Man City.

Övrigt:
Linderoth är skadad.
Rasmus Lindgren gör succé, värvas till Ajax, blir uttagen i landslagstruppen, skadar sig.
Ljungberg är pånyttfödd.
Shaaban skriver på för Hammarby.
Mellberg lämnar Aston Villa för Juventus i sommar.
Rade Prica skriver på för Sunderland, gör mål i debuten.
Sverige - Brasilien kommer att spelas i mars, på engelsk mark inför rekordlåg publik.



***

Detta är min preliminära trupp till EM i Schweiz/Österrike:

Målvakter:
Rami Shaaban
Andreas Isaksson
Johan Wiland

Defensiva spelare:
Sebastian Larsson
Niclas Alexandersson
Olof Mellberg
Petter Hansson
Fredrik Stoor
Daniel Majstorovic
Erik Edman
Behrang Safari

Offensiva spelare:
Tobias Lindreroth
Rasmus Lindgren
Johan Elmander
Christian Wilhelmsson
Fredrik Ljungberg
Kennedy Bakircioglü
Anders Svensson
Kim Källström
Zlatan Ibrahimovic
Marcus Allbäck
Markus Rosenberg
Samuel Holmén

Reserver på hemmaplan:
Alexander Farnerud
Mikael Nilsson
Mattias Concha
Rade Prica
Marcus Berg
Mattias Bjärsmyr
Johan Oremo
Dusan Djuric
Adam Johansson
Henok Goitom
Jonas Sandqvist
Pontus Wernbloom

Min startelva mot Grekland den 10 juni 2008:

Målvakt: Rami Shaaban. Just nu given då Isaksson inte spelar A-lagsfotboll. Stabil målvakt och bra med fötterna.
Högerback: Sebastian Larsson. Spelade ytterback i Arsenal, har gjort det i Birmingham i år. Grym arbetskapacitet.
Mittback: Olof Mellberg. Given i backlinjen. Solid spelare som är duktig i luften.
Mittback: Petter Hansson. Litet svaghetstecken. Höll inte i Tyskland. En duktig spelare när han spelar som bäst.
Vänsterback: Erik Edman. Vänsterfotad modern ytterback. Räcker gott och väl.
Defensiv mittfältare: Tobias Linderoth. Given. Enormt viktig!
Högermittfältare: Johan Elmander. Grym löpkapacitet. Vore dumt att inte nyttja det mer. Här får han löpa i evighet.
Vänstermittfältare: Fredrik Ljungberg. Lagkapten och just nu i väldig form. Enormt duktig när han är skadefri.
Offensiv mittfältare: Kim Källström. Kongo-Kim är Sveriges vassaste vapen. Bra skott, bra driv, härlig moral.
Anfallare: Zlatan Ibrahimovic. En roll strax framför Kim. Mållös sedan 2005. Måste lossna i EM. Världsklass i Inter.
Anfallare: Marcus Allbäck. Syttekung i EM-kvalet. Sveriges mest trogna målskytt bör starta i EM. Matchvinnare.

Shabaan
Larsson, Mellberg, Hansson, Edman
Linderoth
Elmander, Källström, Ljungberg (K)
Ibrahimovic
Allbäck

***

Mycket kan förändras, vägen till EM är lång. Kommer fler uppdateringar kring detta när det blir aktuelt.

Fick för övrigt besked i veckan om att jag tilldelats en "voucher" till EM. Känns givetvis lockande att se Sverige i kvartsfinal, men jag tror inte det blir någon. Svårt att planera en resa som kansk inte ens blir av...

| Jimmy

---

Det skulle bli tidernas hyllning. Det blev det också - tills matchen inledde. Staden färgades blå, "Svennis" blev kung och Benjani en hyllad hjälte. Detta samtidigt som Arsené Wenger slickade sig runt munnen, besegrade Blackburn och befästa sin ligaleding - med marginal.

It doesn't matter...

***

STANDING TOGETHER

A grainy old image in black & white
The cold of Belgrade, frozen in time
Standing together, shoulder to shoulder
Young men, never to reach their prime

Viollet, Morgans, Scanlon and Foulkes
Their victory secured with flair and style
Saves from Gregg and Charlton's goals
All to be spared by fate's random smile

Sadly, we lost the great Duncan Edwards
And said goodbye to Taylor and Byrne
To Jones and Colman, in the Munich snow
Matt Busby's "Babes" would never return

***

...Manchester United will rise again. Manchester United will never die.

| Jimmy

---

Förkyld, ont i halsen, lost i huvudet. Ankomst till skolan: 09.50. Hemgång: 12.15 Träningen ikväll blev inställd för min del,  kanske finns det fler "inställda alternativ" i Finspång Vallonbygden Innebandy?

Inför säsongen 08/09 tänkte jag nedan sammanfatta ett ungefärligt mardrömsscenario men också ett realistiskt och förhoppningsvis verkligt scenario. Jag kommer att utgå från den trupp som inledde säsongen under sommaren 2007.

Scenario 1.

Målvakter:
Andreas Sivertsson - Lämnar Finspång på grund av motivationsbrist, då han inte spelat A-lagsinnebandy i moderklubben sedan ett par år bakåt i tiden. Var inte deltagande på samlingen i helgen. "Han har tröttnat", sades det i Aluceum.

Tim Jonasson - Kontraktet går ut vid säsongens slut. Orkar Tim pendla fram och tillbaka från Linköping? KFUM värvar Tim som vaktar buren i Superligan 08/09.

Jussi Heikkinen - Finspångs frälsare har enbart stått ett fåtal matcher, kontraktet går ut och Jussi längtar hem. Han trappar ner sin innebandykarriär i Finland.

Backar:
Roman Pass - Estländaren har redan lämnat FVIB. Ny klubb oklar.

Linus Pettersson - Lagets kanske främsta spelare värvas av KFUM Linköping och spelar Superligainnebandy tillsammans med Tim Jonasson.

Pontus Kvarnström - Hjärtat för Finspång är stort. Pontus stannar i FVIB oavsett vad.

Fredrik Danebrand - Uttalad framtid i FVIB. Stefan Hedlund sägs dock vara intresserad, och vem vill inte spela i Superligan?

Robin Axelsson - Studerar på hemmaplan. Bara motivationsbrist kan få Robin att lägga klubban på hyllan. Det gör han inte.

Mathias Karlsson - Skadorna har förstört karriären för supertalangen. Det blir därför ingen mer innebandy för Finspångs #87.

Christian Sandberg - Känner av bristande motivation och satsar på golfen.

Centrar:
Joakim Ström - Ett år kvar på kontraktet. Stannar oavsett vad.

Daniel Larsson - Ett år kvar på kontraktet. Stannar oavsett vad.

Jimmy Andersson - Undertecknad blir antagen på Journalisthögskolan i Göteborg. Pixbo visar på nytt (hö hö) intresse av "Steget". Motiveringen sägs fortfarande vara den exceptionella assisteringen till Jimmy G i Örebro ifjol. I kontraktet står det klart och tydligt att Peter Runnestig, som "Steget" för övrigt åt korv med på Statoil för ett par veckor sedan, kommer hooka undertecknads klubbor. Då finns det inte mycket att tveka på.

Forwards:
Andreas Källbom - Tvekade in i det sista inför den här säsongen. Stannar "Källa", byter han klubb eller är karriären över?

Fredrik "Tuppen" Johansson - Kontraktet går ut. "Tuppen" öser fortfarande in mål. Lockar spel i Finspång igen, eller varvar 36-åringen ner i moderklubben Söderköping?

John "Joppe" Lundström - Har ett år kvar på kontraktet. Har under lång tid tränat enormt mycket innebandy, finns motivationen till en fortsatt satsning? Talangen finns, det är tillräckligt för att "Joppe" kliver in i Aluceum i höst.

Daniel Unosson - Tog Time out från A-lagsspel ifjol, brinner "Uno" för innebandyn som förut eller finns det annat som lockar?

Sebastian Håkansson - Begränsat med speltid, har ändå tagit chanserna när de dykt upp. Har ett år kvar på kontraktet, Sebbe stays!

Anders Engberg - Lagkaptenen skulle utan tvekan klara sig bra i Superligan. Men jag är övertygad om att "Nutte" stannar i Finspång oavsett vad.

Robin Landberg - Ryktet säger att det finns anbud från Superligan. Skyttekungen stannar kontraktstiden ut. Vad som väntar sedan kan enbart framtiden avslöja.

Scenario 2.

Jussi Heikkinen
Tim Jonasson
Andreas Sivertsson
(alt. Christoffer Karlsson/Simon Davidsson)

Linus Pettersson
Pontus Kvarnström
Christian Sandberg
Fredrik Danebrand
Robin Axelsson
Johan Osin
Nyförvärv 2
Nyförvärv 3

Daniel Larsson
Joakim Ström
Undertecknad
Andreas Gustavsson

Andreas Källbom
Fredrik "Tuppen" Johansson
John "Joppe" Lundström
Daniel Unosson
Sebastian Håkansson
Anders Engberg
Joakim Ström
Nyförvärv 4

Dessutom bör Rikard Andersson, Marcus Sjöberg, Christoffer Myrén, Magnus Thörnbom och Andreas Landberg vara högaktuella för en plats som spelare hämtade ur egna led, utöver redan angivna Andreas Gustavsson som redan debuterat i A-lagssammanhang.

Realistiskt, trovärdigt, troligt? Ingen aning.

Den som lever får se.

ps. var iväg och hämtade datorn nyss, puh.

| Jimmy

---

Det fanns en gång en vision och en dröm om spel i Elitserien. Nu finns en vision om att spela i division 1 i höst. Just nu känns läget fortfarande stabilt. Åkersberga måste nämligen vinna samtliga tre matcher som återstår, och vi samtidigt tappa poäng. Vi kan göra det enkelt för oss genom att vinna i nästa match. Men vinna, det borde vi gjort redan idag.

Jag tänker inte summera matchen här, det finns det inget skäl till. Däremot tänkte jag summera och reflektera vidare i de åsikter som präglade eftersnacket. Och målet som vi släpper in med minuten kvar.

***

Till att börja med. Vi leder med 4-2, Undertecknad träffar stolpen, anfallet senare får Karlstadforwarden en felträff som senare via ett volleyskott letar sig i mål - 4-3. Tur eller klass, avgör sjävla.

Linus Pettersson pressas hårt, lyckas aldrig ta sig förbi motståndarna bakom eget mål. Bollen spelas in i slottet - 4-4.

Minuten kvar. Undertecknad står placerad i mitten. Bollen skär genom försvaret fram till deras forward. Pang, 4-5.

***

Jag har grubblat och grubblat och grubblat på hur jag kunde ha agerat annorlunda vid den situationen. Men jag kommer inte fram till något vettigt, kanske måste jag se incidenten igen. För jag vet inte exakt hur situationen ser ut. Det jag vet är att Karlstads högerforward är placerad fri på våran vänsterkant. Deras back letar ett uppspel. Enda alternativet är den genomskärare som sedan slås. Jag lägger klubban till höger, öppnar passningsvägen, ser att han lägger bollen till rätta för att söka passningen. Då för jag snabbt över klubban till vänster, han slår passningen ändå - MEN väljer att flippa bollen. Varken Joppe eller jag lyckas bryta bollen. Ingen försvarare täcker målskytten (skulle jag varit där..?) och denne träffar bollen perfekt på volley(?) och bollen går i mål.
 
FAN!

Kanske en enkel vridning varit metoden. Varför vred vi inte om, såsom vi gjort i 59 minuter? Jag vet inte varför. Kanske hade vänsterbacken då fallit ut på målskytten och passningen aldrig slagits. Nu blir passningen MIN, det vet jag mycket väl om, men ser inget förutom en vridning som ett bra alternativ. Jag fick inget grepp om flippassningen. Så varför vred vi inte?

***

Jag köper delvis Andreas Källboms reflektioner, jag köper delvis Pontus Kvarnströms. Resten höll käften. Kanske var alla lika mållösa som mig. De flesta hade frågor, de ovanstående synpunkter.

Källbom förespråkade en defensivare inställning (eller åtminstone ett mer utpräglat tillvägagånssätt, skulle vi satsa framåt eller täppa till?). Det köper jag till 100%, spelarna fick inga instruktioner om vi skulle anfalla eller försvara oss. Skulle vi nöja oss med 4-4 eller satsa på 5-4? Kanske var ledarna bekväma och antog att vi skulle spela lika stabilt som innan? Det tycker jag också vi gör. Jag köper Tom Iversjös resonemang om att spela defensivt, ligga bakåt och vara nöjda med en poäng inte riktigt fungerar. Det brukar liksom på något vis alltid straffa sig.

Pontus Kvarnström ansåg att vi borde varit mer taktiska gällande det spelarmaterial som avslutade matchen. Utöver backuppsättningarna avslutade formationerna Engberg, Landberg och Ström samt Tuppen, Joppe och jag själv. Att spela med Tuppen och Joppe som forwards är i mina ögon ett offensivt anfallspar. Att spela Engberg Landberg är i mina ögon en bra kontringsformation. Att spela mig och Ström är i mina ögon bra komponenter till de övriga två spelarna. Efter en del tankeverksamhet kommer jag fram till att Kvarnströms teori om att spela "de heta / de rutinerade" i slutet är helt utom relevans.

Jag kommer aldrig säga att Tuppen, Joppe och Jag var oheta idag. Det kommer jag aldrig någonsin påstå. Jag kommer heller aldrig påstå att Landberg (målskytt), Ström (evighetsmaskinen) och Engberg (bäst på plan) var oheta. Jag kommer heller aldrig påstå att det vore bättre att avsluta matchen med de äldsta spelarna. Det skulle väl aldrig någonsin bero på hur gammal man är? "If you're good enough, you're old enough".

Däremot köper jag till fullo Kvarnströms åsikt att vara mer taktiska i slutskedet med de spelare som spelade. Då kommer vi åter tillbaka till Källbom. Satsar vi på vinst, eller är vi nöjda med oavgjort? Det är frågan som borde ha besvarats.

Då kommer vi slutligen tillbaka till Iversjös motargument; att allting kändes stabilt, att vi gör allting så bra i 45 minuter att det inte finns någon tanke att förändra genom att lägga sig på försvar.

***

Vi hade inte marginalerna med oss. De gör två volleymål. Det är klass. Vi missar en straff och är oförmögna att punktera matchen. Då får vi skylla oss själva, som kloka Pontus sa. Det får vi verkligen göra.

Kanske vi inte är bättre än så här? Kanske hör vi hemma i botten - trots att vi förtjänar åtminstone en vinst mot Västerås och Örebro (1:a och 2:a), kanske båda två. 

***

Oavsett hur mycket man relfekterar finns det inget rätt svar. Vi förtjänade inte bättre än så här. 

***

Min egen insats? Bildade anfallstrio tillsammans med Joppe och Sebbe. Fungerade bra. Är nöjd med mitt defensiva spel, har ett stolpskott och ett farligt backhandskott. Dräller lite med bollen, missar ett par uppspel, väljer för tidiga alternativ och har inte den ork jag hade när serien började (vilket inte är så konstigt..). Är dock över lag nöjd med min/våran prestation. Med lite marginaler hade vi lika gärna kunnat spela 2-0 än 0-2, Och jag kommer ALDRIG hävda att vi var oheta. 

Så, oavsett vilken teori som hade varit den bästa kan jag inte avgöra det. Jag dömer delvis ut båda två, och Tom Iversjös motargument. Själv har jag inget att komma med, för jag vet faktiskt inte vad vi skulle gjort annorlunda.

Vi förtjänade kanske inte bättre.

***

Citatet: Jag lämnar inga garantier, men blir det blir jävligt snyggt om det blir mål. - Daniel Unosson.

***

Det var verkligen dödstyst i bilen hem. Det var inte så konstigt.

| Jimmy

---

Vi - Finspång VIB - blev till sist en för svår nöt att knäcka för Åby Oilers. I den tredje perioden kunde inte hemmalaget stå emot.  Siffrorna skrevs till 3 - 7 (1-1, 1-2, 1-4).

Därmed kunde jag gå till skolan och senare Textkommunikationslektionen utan att skämmas. Henrik Lennermark fick se sig besegrad.

***

Anders Engberg dansade till "Jocke" Ströms musik, Daniel Unosson var övertänd (eller?), Jussi Heikkinen trixade boll, Anders Engberg ville ut och kasta sig i gruset, Willy Wiklander bjöd på storartad humor i vanlig ordning, kaffet var varmt  och Sebastian Håkansson behövde inte oroa sig om att Fredrik Danebrand skulle slå sönder någon dörr - den höll!

Det vill säga - allt var i sin ordning.

***

Det var det inte i den första perioden. Därefter stegrades tempot, insentiteten och spelet från bortalaget. I den tredje perioden var nivån ett par snäpp högre och Åby hade ingen chans. Nu väntar final!

***

På läktaren fanns över 400 personer. 410 personer närmare bestämt, i alla fall enligt "Lenny". Många av dessa fick ståplats, men det är väl ingen större idé att klaga. Omklädningsrummet var säsongens minsta och det vankades ståplats även där...

***

Satt som klistrad framför datorn igår. Följde gladeligen den sorgliga men också roliga (Harry Gregg hö hö) minnescermonin på Old Trafford. Sammanfattning finns på www.muss.se.

***

Det bjöds på flera fina mål igår. Vilket var egentligen snyggast? "Tuppens" handledsskott? "Unos" tunnel? eller "Joppes" fullträff? Nåja, svårt att säga. Målen räckte i alla fall till seger - vilket förstås är huvudsaken.

Så nu har Joakim Ström guld i sikte OCH Sebastian Håkansson.

***

Andreas Gustafsson gjorde debut igår. Minns när pappa Sonny sa att han trodde att "Addes" vilja skulle göra honom till en bättre spelare än bror Christoffer "Coffa" Gustafsson. Och så blev det.

"Adde" liknar "Coffa" till spelstilen. En utomordentlig bollkontroll, ett hårt skott och bra blick för spelet. Har han viljan att lyckas, som det hittils verkat, kan han bli hur bra som helst. 15 år gammal och debut i A-laget. Debuten kan kort och gott sammanfattas som mycket bra. Eller som "Dane" helt enkelt uttryckte det: "Impressive".

***

På tal om Danebrand. Han kom tillbaka till Åby och Hultdalsskolan, dominerar i 60 minuter och avgör matchen. Var det inte ungefär det jag hade tryckt på?

Fredrik Danebrand avgör - check!

***

Jag gjorde ju inget mål. Så jag får dedikera soloräden i slutskedet till Eddie Colman som var en riktig lirare.

***

Danebrand kopierade Henrik Larssons målgest när denne nätade för Barcelona mot Celtic. Tystnad. Inget jubel. Även om det var nära att "Dane" inte kunde hålla sig. Stort "Dane" ;)

***

Har planer på att blogga trupper i veckan. Hur ser egentligen Finspångs trupp ut nästa säsong? Hur ser EM-truppen för Sveriges del egentligen ut?

Vad ska Lagerbäck kontra med, nu när Sebastian Larsson dominerade igår?

Han MÅSTE in i startelvan. Alexandersson, Kennedy, "Chippen" och Ljungberg är just nu sämre spelare. Det råder det ingen tvekan om.

***

Skönt, nu kan man träffa "Lenny" i eftermiddag utan några konstigheter.

| Jimmy #89

---

Den 6 februari 1958 är än idag - exakt 50 år senare - fortfarande är symbolisk som den dag nästan en hel startelva i Manchester United miste sina liv, eller tvingades avsluta sina aktiva karriärer.

***

"On 6th February, 1958 an aircraft returning from Belgrade crashed at Munich Airport. Of the twenty-one passengers who died twelve were players and officials of Manchester United Football Club. Many others lie injured.

[---]

Although we mourn our dead and grieve for our wounded we believe that great days are not done for us. The sympathy and encouragement of the "football world and particularly of our supporters will justify and inspire us. The road back may be long and hard but with the memory of those who died at Munich, of their stirring achievements and wonderful sportsmanship ever with us, Manchester United will rise again.

H. P. HARDMAN, CHAIRMAN"

Texten ovan är hämtad ur det matchprogram (United Review) som utgavs i samband med matchen efter München-katastofen (23 människor avled till sist, och inte 21 som då nämndes i texten).

Och orden skulle bli till verklighet, Manchester United skulle resa sig.

***

Spelarnas dröm skulle dock aldrig bli verklighet. I alla fall inte för majoriteten av dem. Manchester United låg vid den här tidpunkten trea i den engelska högstadivisionen, var vidare i FA-cupen och semifinalister i Europacupen. En möjlighet att som första engelska lag någonsin vinna samtliga titlar är helt klart inom räckhåll. Drömmen kunde bli sann,  möjligheten fanns. Men alla drömmar om framgångar skulle visa sig vara ouppnåeliga för nästan en hel startuppställning i Manchester United's sagolika gäng. Det gäng som i folkmun kallades "Busby Babes". Detta på grund av managern Matt Busby och lagets unga medelålder.

Stjärnorna i 50-talets United var inte mer än 20-22 år. De cyklade till träningarna och arbetade hårt i stadens gruvor. De spelade under små löner men var ändå oerhört nöjda med sin livssituation. "Det kan inte bli bättre än att spela fotboll och få pengar för det", är ett klassiskt citat från en av spelarna. Men man hade en uppgift också. Det var förstås många, många mer stadsbor som slet i Manchesters kolgruvor och dessa skulle få sin belöning. När de på lördagen steg in på Old Trafford skulle United spela en attraktiv fotboll för publikens skull. Det är inte för intet som arenan kallas Drömmarnas Teater.

***

Manchester United hade spelat oavgjort mot Röda Stjärnan i Belgrad. I och med det var avancemanget till semifinalen i Europacupen ett faktum. Den 6 februari, på kvällen, planeras planet att landa i Manchester. Det gör aldrig det. Istället landar planet enbart i München där mellanlandningen skulle ta vid. Planet tankas, allting går som det ska. Ändå tills planet åter ska lyfta. På ett snöslaskigt underlag har piloten Mark Twain problem. Första gången avbryter han färden, andra gången med. Spelarna beordras att lämna planet. 45 minuter senare tas det beslut som kom att påverka ett helt lag, en hel stad och en hel nation. Till och med en hel värld. Ett tredje försök skulle genomföras.

Flygplanet, döpt efter drottning Elizabeth, tar ånyo fart men lyfter dock aldrig. Istället kanar det rakt in i litet hus, igenom och vidare mot tankbilen. Bensin läcker ut, planet brinner och kampen om överlevnad har inletts. Flera människor var redan döda, några svårt skadade och andra gjorde sitt yttersta för att rädda folk. Harry Gregg skrek åt dem som flydde planet i rädsla. "Kom igen nu era jävlar!". Gregg räddade livet på flera människor, men har i efterhand aldrig åtagit sig någon hjälteroll. Sju av spelarna avled den där eftermiddagen i München, även 15 andra människor miste sina liv. Däribland tränare, journalister, flygplanets personal och en supporter.

15 dagar efter kraschen avled också United's största stjärna - Duncan Edwards, 21. Engelsmannen som debuterade i United redan som 16-åring, i landslaget som 18-åring och även var mannen som skulle bära nationens kaptensbindel i det stundande Världsmästerskapet. Så blev det aldrig. Duncan har dock än idag en oerhörd status inom Manchester United och England. Av flera dåtida spelare anses han fortfarande vara den bästa spelare som någonsin dragit på sig ett par fotbollsskor. "Ge mig alla Maradona och Pelé, Duncan var bättre än dem alla". Han har också ansetts vara en bättre och mer sammansatt spelare än Roy Keane och Bryan Robson - tillsammans. Det säger en del.

***

Den 6 februari 2008. Idag kommer en cermoni att hållas utanför Old Trafford. Sången The flowers of Manchester kommer att sjungas på minnesgudstjänsten på Old Trafford idag. De överlevande från kraschen - Sir Bobby Charlton, Bill Foulkes, Harry Gregg, Kenny Morgans och Albert Scanlon - kommer att närvara, tillsammans med 500 säsongskortsinnehavare. Tunneln till den södra läktaren kommer idag byta namn och därmed invigas som "The Münich Tunnel" . Där i kommer en utställning införas för att hedra de döda. På den östra läktarens fasad finns en gigantisk avbild på "The last line up". Det vill säga de spelare som deltog mot Röda Stjärnan, tillsammans med texten United Calypso.

När United, ironiskt nog, möter City på söndag kommer lagen att spela utan reklamtryck. United kommer att spela utan namn på tröjorna och nummer i ordningen 1-11. Matchstället ska även vara ett klassiskt 50-talskit. The flowers of Manchester kommer ljuda högt bland de 76 000 åskdådarna. Men precis innan matchens start kommer en tyst minut att hållas för att hedra de döda. Matchen kommer bli en av de mest säregna i klubbens historia.

***

Manchester United will rise again, skrev Harold Hardman. Bara timmarna innan Duncan Edwards avled utbytte han en dialog med den assisterande tränaren Jimmy Murphy (som inte reste med till Belgrad). Dialogen är ihågkommen än idag:

- Hur dags är matchen på lördag?

- Två och trettio som vanligt, Duncan.
- Ge allt grabbar!

***

Harold Hardman hade rätt. Manchester United will rise again. Bara tio år efter katastrofen vann United Europacupen, då med stjärnor som George Best och överlevaren Bobby Charlton. Innan dess hade man redan vunnit ligan och FA-cupen!

1999 tog United hem trippeln (Ligan, FA-cupen och Champions League). I år är det tänkt att laget ska segra i Champions League för att hylla "Busby Babes".

***

Vila i frid!

Geoff Bent
Roger Byrne
Eddie Colman
Duncan Edwards
Mark Jones
David Pegg
Tommy Taylor
Billy Whelan

Walter Crickmer (sekreterare)
Tom Curry (tränare)
Bert Whalley (tränare)

Willie Satinoff (supporter)

Alf Clarke (journalist)
Don Davies (journalist)
George Follows (journalist)
Tom Jackson (journalist)
Archie Ledbrooke (journalist)
Henry Rose (journalist)
Frank Swift (journalist och före detta spelare i Manchester City)
Eric Thompson

Kenneth Rayment (pilot)
Bela Miklos (reseledare)
Tom Cable (flygvärd)

***

Jackie Blanchflower och Johnny Berry tvingades avsluta sina karriärer på grund av de skador de ådrog sig den 6 februari 1958.

***

Manchester United will rise again. Manchester United will never die.

| Jimmy

---

Var ute och gled i "carren" alldeles nyligen, Nissan Sunny - 88. Ville bara poängtera att jag tagit körkort. Plocka nu fram anteckningsblocken och notera!

***

Imorgon är det dags. Semifinal i DM, Åby Oilers - Finspång VIB. En match som kan innebära att jag spelar min tredje raka DM-final, förhoppningsvis går vi hela vägen även i år. Men, och det är ett stort MEN.. det blir betydligt tuffare i år.

Är DM så himla viktigt då? Ja, och nej. Det är oerhört viktigt för en klubb som Finspång att inte åka till någon skolsal och spela bort chanserna till en medalj. Snacket, skriverierna och att Finspång nu är på väg nedåt.
"Ni var bättre förr. Själva är vi på väg upp, om några år är vi förbi"

Så kanske Åby skulle tänka, rentav säga vid en eventuell vinst imorgon. Grattis till er, i så fall. Jag har hört det citerade uttrycket förr. När IBF Norrköping avancerade till division 1 var det muntra miner, glada spelare och så det där snacket. Idag är IBF tillbaka på ruta 1 och Finspång är fortfarande kvar i "ettan".

***

Nu möter vi inte IBF. Vi möter Åby (som slog ut IBF i DM men förlorat årets båda seriematcher..), ett lag jag mer än gärna anser vara ett lag som är på uppgång. Chansen till spel i divsion 2 är fullt möjlig om ett år. Enligt Henrik Lennermark är det också målet. Jag önskar Åby lycka till i satsningen, men imorgon är det match och inga lyckoönskningar.

"Lenny" har för övrigt avslutat sin karriär i hårdsatsande Åby. I och med det fick jag inte äran, till skillnad från Kim Karlsson, att spela mot denne. Däremot står han i båset imorgon, när derbyduellen tar vid.

***

När man redan kan stoltsera med ett X antal DM-guld som ett par spelare i laget förstås gör känns smaken av guld inte längre lika tillfredsställande. Joakim Ström och Sebastian Håkansson är ändå värda en smakbit (glömde jag någon)?

***

Av någon anledning ökar intresset ju mer lokal nyheten är. Inte så konstigt kanske, men är det bara jag som redan är exalterad av sommarens EM...?

I och för sig lockar fortfarande min intervju med Mats Willner mer än den jag gjorde med Mattias Weinhandl på skolans nättidning. Det säger väl en del, kanske.

***

Åby Oilers? En rad duktiga talanger som valde bort elitsatsningen för spel i en lägre division. Ett par andra som är på väg i motsatt riktning (Supertalangen Jimmy Bagge och kedjekollegan Anton Mörling) vilket är roligt. Fredrik Danebrand gjorde resan Åby - Finspång till verklighet. Fler att välkomna inom kort, kanske. "Dane" som förmodligen kommer vara matchens gigant imorgon. Jag gissar på en heltänd Danebrand som för övrigt kommer att avgöra matchen.

För egen del vankas en plats i startformationerna. Detta för första gången sedan någon gång innan jul, även om det blev ett inhopp mot "Ackers" i helgen..

I Finspångslägret ser laget starkt ut. Ett par spelare är dock indisponibla. Något som ger Andreas Gustafsson en plats från start! Andreas (född 92) sänker medelåldern med 10 år i sin kedja (ja, på ett ungefär..). Vilka han spelar med får ni räkna ut själva. Stort av coacherna att ge honom chansen, något jag förespråkar. Andreas Landberg, nästa?

***

Märkligt att utlandsresa, studentresa och DM-turnering ska hamna på exakt samma dag. Nåväl, prio ett är fortfarande utlandsresan. Och imorgon bokar jag resan till Teatern!

***

En morgondag som kommer präglas med minnen och skriverier till minne av de 23 människor (8 spelare) som dog vid katastrofen i München den 6 februari 1958. Imorgon är det därmed 50 år sedan Manchester Unted-spelarna Geoff Bent, Roger Byrne, Eddie Colman, Duncan Edwards, Mark Jones, David Pegg, Tommy Taylor och Billy Whelan miste sina liv.

Jag hade tänkt ge morgondagens blogginlägg detta ämne, men sedan såg jag Mikael Österdahl (United-kännare och insatt historiker) göra tidernas artikel på www.muss.se och kände att där fanns allt man behövde veta. Enormt läsvärt!

Kan inte låta bli att ge mina synpunkter på det hela.

När jag kliver in i skolsalen imorgon fungerar namnet Duncan Edwards eller Busby Babes som en utmärkt tändvätska.

För Fredrik Danebrad krävs nog inte det. Inte för Henrik Lennermark heller.

Och till er som inte fått nog av innebandy, läs än mer om DM-matchen imorgon på www.knugen.kungsgard.se "Derbyduellen".

***

Manchester United will never die. Manchester United will always rise again.

Mat kallar. Time 2 go!

| Jimmy

---

Det blev en ny svidande förlust i helgen. Åter igen mot Åkersberga. Jag tänker dock inte reflektera kring matchen här, en matchrapport finns i vanlig ordning att läsa på www.fibk.org.

***

Trots förlust och en inte alltför spännande bussresa hem vankades det utgång under kvällen. Delar av laget samlades hos Christian Sandberg för tidernas kortaste förfest, påklädnad och vidare bilfärd till Palace. Där tillkom ytterligare ett par deltagare när tiden var inne för mat.

Palace, Line up:
Steget, Dane, Sivert, Jocke, Chrille, Landy, Källa, Ponta, Nutte och inbjudna gästen Peter.

Bra tryck, skönsång, lakritsshots hö hö... Gud straffar visst somliga med detsamma och Mr Källbom serverades falukorv istället för fläskfilé. Eller?

De sex förstnämnde drog därefter vidare till Teaterbaren för att invänta kvällens bowlingrunda på Hugo. Undertecknad själv presterade långt från sin egen förmåga (hoppas jag i alla fall...). Det har i så fall sina naturliga orsaker hö hö.. Dane briljerade i laget medan Sivert då och då visade prov på sina tidigare bowlingerfarenheter.

Nåväl. Därefter avslutades kvällen på Otten inför tomma läktare? Knappast bra tryck i mina ögon. Men helt öde var det ju turligt nog inte.

Kvällen summeras som klart godkänd!

***

Läste Glenn Strömbergs analys kring EM-truppen i MATCH idag. Fick en magkänsla att EM kanske inte blir så kul ändå. Fick en magkänsla att Lagerbäck plockar med högst två debutanter. Det blir nog inte så jävla mycket roligare.

***

När ämnet "trupp" ändå tas upp och Finspång redan nämnts känns det inte helt inaktuellt att prata Division 1 2008/2009. Hur kommer egentligen FVIB:s trupp se ut när sommarens försäsongsträning tar vid? Hur många spelare ska truppen innehålla? Hur många juniorer ska plockas upp? Hur många spelare ska värvas?

Själv känner jag att en trupp ska innehålla åtminstone 23 spelare inklusive tre målvakter.

Av 20 utespelare tycker jag att åtminstone 15 av dessa ska vara aktuella för spel varje match. Två femmor ska starta, en tredje vara aktuell. Den fjärde ska inte delta.

På förra morgonmötet med Henrik Lennermark diskuterade vi, över en mycket god frukost, hur man väljer ut sin trupp. Av den faktan, reflektionen och diskussionen känns det omöjligt att ha fyra lika bra femmor. Det finns inte. OM man nu väljer att spela med två femmor, annars är det fullt möjligt. Nu gör inte vi det. Därför stöttar jag en trupp där den ena femman består av juniorer som klubben inför sommaren lyfter upp från egna led. Det vore idealiskt. Jag skrev själv på kontrakt med Finspång som 16-åring, för tillfället har Finspång många duktiga spelare i den åldersgruppen.

***

Vilka som består i dagens trupp vet jag inte nu. Men jag känner mig säker på att dessa spelare spelar i Finspång om ett år:
Andreas Sivertsson, Fredrik Danebrand, Robin Axelsson, Joakim Ström, Robin Landberg, Anders Engberg, Daniel Larsson och John Lundström. Av dessa har sex spelare varit aktiva inom Finspångs ungdomasakademi. Det krävs mer. Det krävs också att Finspång värvar de unga spelare som spelat distriktslag eller dylikt i Östergötland. Jag tror inte Finspång har någon chans att värva spelare från Linköpingsområdet när KFUM Linköping gör succé i div. 1. Spelare som Martin Karlsson, Anton Karlsson och Simon Cocozza är utom räckhåll.

Styrelsen! Sikta istället in er på spelare som Jimmy Bagge, Anton Mörling och Johan Osin. Plocka upp egna talanger som Andreas Gustafsson, Andreas Landberg, Marcus Sjöberg, Rikard Andersson, Christoffer Karlsson och Christoffer Myrén. Har även hört att 92-laget, som coachas av Mathias Karlsson, har ytterligare en talang vid namn Max Skatka som tydligen är riktigt bra men som satsar på fotbollen. Det är ju en typisk sådan spelare som Finspång måste kriga för.

Nåja. Själv tycker jag att fem egna talanger kan utgöra den fjärde kedjan. Den oprövade, se&lär-formationen. Om Jussi Heikkinen eller Tim Jonasson försvinner från klubben. Ersätt i så fall med Christoffer Karlsson eller Simon Davidsson, duktiga målvakter ur egna led. Välj också om man vill satsa på Magnus Törnbom och Christian Sjöberg som just nu representerar Finspångs U-lag

***

Jag har precis som de ovanstående vandrat genom pojklag (P88), Juniorlag, Juniorallsvenskalag och U-lag för att sedan hamna i A-laget. Det är många talanger som gjort en liknande vandring. Spelare som jag på vägen stött ihop med, och fortfarande spelar med.

P88
Andreas Sivertsson och Robin Axelsson

Juniorlag
Ovanstående samt John Lundström

Juniorallsvenskan
Ovanstående samt Robin Landberg, Fredrik Danebrand, Mathias Karlsson, Pelle Johansson

Av dessa har Mathias inte varit aktiv i A-laget sedan början av säsongen på grund av skadebekymmer och Pelle Johansson lade av inför säsongen. Ur 88-kullen har visserligen Admir Talic också representerat A-laget, men enbart vid träningsmatcher och därmed har han aldrig varit kontrakterad. 

Finspång har gått miste om många talanger under åren. Christoffer Gustafsson, Jens Thomsen, Jonathan Karlsson, Simon Carlsson, Pontus Karlsson, Alexander Nilsson. Jag hoppas man inte gör det igen.

***

Erbjud kontrakt till unga, hungriga spelare. Behåll dem som har ett glödande Finspångshjärta och de som i övrigt brinner för föreningen. Målet? Att behålla den trupp som just nu finns, och krydda den med talanger och ytterligare spetskompetens.

Patrik Andersson, någon?

***

Grattis Västerås och Stefan Hedlund. Superligan väntar 08/09. Jag unnar verkligen en tränare som Hedlund en plats på den stora scenen och nu är han så nära han bara kan bli.

Detta med tanke på Örebros förlust i helgen, samtidigt som Västerås åter vann.

Jag säger Grattis, trots att det återstår fyra matcher. 7 poäng, är ändå 7 poäng. Och tre matcher..

***

Time 2 go. Träning ikväll. Ska slå en tunnel på Källbom som tack för shoten, hö hö.

| Jimmy